På denna sida finns det en länk där man kan anmäla sig för omtenta. Det måste alltså alla som vill göra tentan i Växjö göra.
Innan 13 april!
Och som man kan se nu är dit i sal D2236/D2266 (vårt hus alltså, på andra våningen).
Updatering: omtentan och lösningsförslag ligger nu på kurssidan. Jag sätter betyg i helgen.
torsdag 8 april 2010
tisdag 6 april 2010
Omtenta lördag 24 april; kursutvärdering
Omtenta blir en salstenta på lördag 24 april. De som vill göra tentan på sin skola eller lärcenter kan göra den i vecka 17.
För kursutvärdering vill jag gärna ha feedback från alla, båda campus och distans. Ni kan mejla mig, skicka post, lämna lappar eller lämna kommentarer nedan.
Själv tycker jag att det har varit bättre än mina tidigare distanskurser, där jag ofta kände att jag inte gjorde tillräckligt för distansstudenterna - ge dem en bok i handen, och de gör en tenta, och får poäng för sådant som de redan visste. Jag hade och har inkörningsstrul med tekniken, men på grunderna har fungerat. Och jag tror att det också har varit bra för campusstudenter.
Vad jag inte är särskilt nöjd med är dock resultaten på första tentan: det var nio som klarade den. Två VG (båda distansstudenter), och sju G (fyra distans, tre campus), av 23 som gjorde tentan. Visst, några frågor var svårare, men jag har inte funnit anledning att avvika från min standardgräns på minst 50 % rätt.
Så, kom gärna med feedback om hur det kan bli bättre nästa gång.
För kursutvärdering vill jag gärna ha feedback från alla, båda campus och distans. Ni kan mejla mig, skicka post, lämna lappar eller lämna kommentarer nedan.
Själv tycker jag att det har varit bättre än mina tidigare distanskurser, där jag ofta kände att jag inte gjorde tillräckligt för distansstudenterna - ge dem en bok i handen, och de gör en tenta, och får poäng för sådant som de redan visste. Jag hade och har inkörningsstrul med tekniken, men på grunderna har fungerat. Och jag tror att det också har varit bra för campusstudenter.
Vad jag inte är särskilt nöjd med är dock resultaten på första tentan: det var nio som klarade den. Två VG (båda distansstudenter), och sju G (fyra distans, tre campus), av 23 som gjorde tentan. Visst, några frågor var svårare, men jag har inte funnit anledning att avvika från min standardgräns på minst 50 % rätt.
Så, kom gärna med feedback om hur det kan bli bättre nästa gång.
måndag 29 mars 2010
Lösningar på tentan
Lösningsförslag för tentamensfrågorna ligger på på kurssidan (pdf-länkar längst ner). Jag har nu fått in alla, och sätter betygen idag.
tisdag 16 mars 2010
Stråloptikuppgifter i Bengtsson
Lämpliga uppgifter i Bengtsson kap 35 och 36 har efterfrågats.
"Questions" är kvalitativa. Några är lite svårare än i Hewitt, men fråga bara här om det är problem med vissa.
Av de nämnde delkapitlar, bör ni kunna uppgifter som är markerade med (I). Sedan finns det några (II) som är intressanta, till exempel 35.10. Och 35.15. Och i kapitel 36 är problem 13 om f-talen väl bra för allmänbildningen. I allmänhet är det att göra dessa uppgifter, och att diskutera om det behövs.
"Questions" är kvalitativa. Några är lite svårare än i Hewitt, men fråga bara här om det är problem med vissa.
Av de nämnde delkapitlar, bör ni kunna uppgifter som är markerade med (I). Sedan finns det några (II) som är intressanta, till exempel 35.10. Och 35.15. Och i kapitel 36 är problem 13 om f-talen väl bra för allmänbildningen. I allmänhet är det att göra dessa uppgifter, och att diskutera om det behövs.
onsdag 10 mars 2010
"Övningstentor"
Det efterfrågas förstås övningstentor. Problemet är att jag inte har gamla tentor liggande för den här kursen, med den här kurslitteraturen.
I höst hade jag dock en kurs på magisterprogrammet i elektroteknik. Fast det är uppenbart mer avancerat, var det också grundläggande, eftsersom dessa ingenjörer inte förväntas ha så mycket bakgrund inom optik. Å andra sidan var det en öppen-bok tenta, så jag räknade med att man kunde slå upp lite saker. Och resultaterna var ganska nedslående. Gamla tentan ligger på kurssidan. Kursen var på engelska.
Så det är för det allra mesta saker som ni inte behöver kunna, men typ hälften av lösningarna borde ni kunna hänga med i. Jag ger länken så att ni ska se hur mina tentaproblem brukar se ut. Jag ska också lägga till omtentan med lösningar.
I höst hade jag dock en kurs på magisterprogrammet i elektroteknik. Fast det är uppenbart mer avancerat, var det också grundläggande, eftsersom dessa ingenjörer inte förväntas ha så mycket bakgrund inom optik. Å andra sidan var det en öppen-bok tenta, så jag räknade med att man kunde slå upp lite saker. Och resultaterna var ganska nedslående. Gamla tentan ligger på kurssidan. Kursen var på engelska.
Så det är för det allra mesta saker som ni inte behöver kunna, men typ hälften av lösningarna borde ni kunna hänga med i. Jag ger länken så att ni ska se hur mina tentaproblem brukar se ut. Jag ska också lägga till omtentan med lösningar.
måndag 8 mars 2010
Vita material är transparenta material
Hewitts figur 28.10 är standard för att illustrera diffus reflektion, men det stämmer egentligen bara för matta metallytor och några andra totalt ogenomskinliga material. De vanliga fallen som snö, papper, salt, sand osv är lite mer komplicerade. I dessa faller handlar det om finfördelade transparenta ämnen.
Snö är ju egentligen bara vatten. Men det är finfördelat, med många ytor. Vid varje yta bryts ljuset, och det är bara en mindre del som direkt reflekteras. Sedan kommer nästa yta, och nästa, och ljusets bryts ett otalt antal gångar. Ljuset sprids diffusivt utan att det absorberas (bara lite i det röda, därför är ljuset blått nere i snön). Det är en slumpvandring, och det är lika mycket som sprids uppåt som nedåt. Det som sprids uppåt är diffus reflektion genom flerfaldig spridning (multiple scattering).
På samma sätt består papper av fibrer av genomskinlig cellulosa (jämför cellofan). Ljusets sprids av variationerna i brytningsindex. En droppe vatten (eller ännu bättre: matolja) minskar skillnaden i brytningsindex vid fibrernas ytor. Refraktionen blir mycket mindre, och ljuset går mer rakt igenom. Därför ser en oljefläck på papper mörk ut om det ligger på bordet, men ljusare när man håller pappret mot ljuset.
Även socker och salt är klart transparenta i form av större kristaller. Och sand är egentligen finfördelat kvarts, bergkristall.
Snö är ju egentligen bara vatten. Men det är finfördelat, med många ytor. Vid varje yta bryts ljuset, och det är bara en mindre del som direkt reflekteras. Sedan kommer nästa yta, och nästa, och ljusets bryts ett otalt antal gångar. Ljuset sprids diffusivt utan att det absorberas (bara lite i det röda, därför är ljuset blått nere i snön). Det är en slumpvandring, och det är lika mycket som sprids uppåt som nedåt. Det som sprids uppåt är diffus reflektion genom flerfaldig spridning (multiple scattering).
På samma sätt består papper av fibrer av genomskinlig cellulosa (jämför cellofan). Ljusets sprids av variationerna i brytningsindex. En droppe vatten (eller ännu bättre: matolja) minskar skillnaden i brytningsindex vid fibrernas ytor. Refraktionen blir mycket mindre, och ljuset går mer rakt igenom. Därför ser en oljefläck på papper mörk ut om det ligger på bordet, men ljusare när man håller pappret mot ljuset.
Även socker och salt är klart transparenta i form av större kristaller. Och sand är egentligen finfördelat kvarts, bergkristall.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
